Att vara på retreat

 

Hur är det att vara på en retreat? Sigtunastiftelsens kaplan Lars Björklund som sedan många år tillbaka är en av dem som leder Sigtunastiftelsens retreater säger: ” Det är svårt att beskriva den erfarenheten eftersom den är djupt personlig. Många års erfarenhet av retreatverksamhet har bidragit till att bygga upp en ordning som skapar den ro som behövs.

Retreaterna på Sigtunastiftelsen erbjuder en ordnad stillhet med en lugn dygnsrytm och ett fast program. Avskildheten bidrar till att deltagaren i lugn och ro med sin tanke kan söka sig in i sig själv och där upptäcka en inre vrå av ro och kraft. Oftast är vi så upptagna av allt utanför oss, men i meditationen sker den omvända rörelsen, rörelsen inåt. Orden får tystna, det yttre samtalet vila. Här finns inga krav, inga förväntningar. Jag får ”bara vara”. Jag är här och det räcker.

Det finns ett behov hos människan att dra sig tillbaka, tillbaka från det som kräver aktivitet och ansvar, tillbaka till något som fanns och som hela tiden finns. Att dra sig tillbaka från alla aktiviteter bara för att hitta den inre aktiviteten, det som pågår hela tiden: livet, varat. För att det ska kunna bli möjligt behövs en tillflyktsort, en plats som ramar in vilan och tystnaden. Den platsen ska ge skydd i bruset från alla förväntningar och krav, bruset från alla ljud och tankar. Det behövs en tillflyktsort för den trötta och sorgsna, för den som aldrig kommer till ro, en sorgero. Men det behövs också en tillflykt för den som är fylld av glädje. Glädjen har också en tystnad och ro, en glädjero.

Att vara människa är att befinna sig mitt emellan den yttre verkligheten som saknar gräns, och den inre verkligheten som saknar gärns. Mitt i upprättar vi ett läger, en reträttplats. All delta i några retreatdagar kan vara ett sätt att hitta den tystnad och den kollektiva vila som inte ryms i vardagen. Retreat handlar om att dra sig tillbaka till en tidigare plats. Som den plats där jag tog emot livet. När jag som nyfödd andades för första gången. Det var inte jag som gjorde det möjligt då, utan jag tog emot vad andra gav av värme närhet och skydd.

Att dra sig tillbaka till kravlöshet och vila ger på nytt en berättelse om livets kanske djupaste innehåll. Retreatens regelbundna meditationer, böner och måltider skapar den ram inom vilken jag kan vila. De andra som delar tystnaden med mig ger en ordlös gemenskap som på något sätt hindrar ensamheten, den ensamhet som förlamar och skrämmer. Orden som sägs av retreatledaren blir ikoner som pekar bortom sig själva, mot själva livskällan.

I vardagens verklighet, där det hela tiden handlar om att må bra och utnyttja tiden effektivt och och att nå fram till livskraftiga resultat, behövs retreaten som en motrörelse. En plats där jag kan lägga av mig alla krav utanför dörren. Så fort jag är innanför förväntas det ingenting av mig. Jag kan gå och komma som jag vill. Ingen frågar efter mitt namn eller mitt yrke. Jag är helt fri. Efteråt behöver jag inte redovisa till någon. Jag var med på en retreat – och det räcker.”

Ur Sigtunastiftelsen – En vandring genom tid och rum

Relaterat innehåll

Retreat på Sigtunastiftelsen är en helg med stillhet och tystnad. Tid att bara vara utan stress och krav på prestation. Helpension i enkelrum. Fisk och vegetarisk kost.